Veromyynnit alkaa loppumaan ja pikkuhiljaa aletaan hinnoittelemaan 2022 loppuvuotta:)
1 tykkäys
Veromyyntejä on ollu näköjään koko vuosi. 
Surkein omistamani osake, josta en ole luopunut. Tuotteissa ei ole vikaa. Päinvastoin tärkeää syövän diagnosoinissa ja vasteen arvioinnissa yksilöllisesti. Targetoidusti myös ovat alkaneet markkinoida Euroopassa. Mikä mättää?
Eniten olen ihmettelyt FDA prosessia, niinkuin varmaan moni muu. Eikö siellä voi olla viranomaisia neuvomassa, miten pitää edetä erilaisten tutkimusten kanssa.
No katsotaan ensi vuonna…
4 tykkäystä
Joo, ei tätä ole ollut mukava omistaa viime aikoina, kuten ei mitään minkä arvo laskee.
Syystähän tämä on laskenut ja tuota FDA prosessia ihmettelen myös. Mutta on tässä ollut myös ylireakointiakin, johtuen monesta asiasta. Anti tiedote vuoden lopulle on kuitenkin monelle hyvä syy myydä veromyyntejä ja hankkia samalla raha antiin.
1 tykkäys
Eipä nykyisen -81% tuotolla olisi toimeksiantokulujen jälkeen jäänyt käteen mitään, millä ostaa antiosakkeita. Pidän vaan jääränä noita osakkeita salkussa ja katsotaan 10 vuoden kuluttua sitten taas. Pitäisi saada ne piilotettua ja ajastettuna tuoda esiin kuin aikakapselista. Ei sit harmittaisi niin paljoa joka kerta kun salkkua katsoo.
Arocell saisi myös olla avoimempi Euroopan markkinointityön edistymisestä. Tulisi ilmi sellainen tekemisen meininki, että siellä oikeasti tehdään jotain. Nyt tuntuu yhä siltä, että kaikki munat ovat USA-korissa, eikä se liikahda mihinkään.
6 tykkäystä
Minun veikkaus on että tammikuussa on nouseva kurssi, mutta ei kuitenkaan viime kevään lukuja kolkutella. Loppuvuonna 22 ollaan jo lähempänä antik-korjattuja lukuja
2 tykkäystä
Den intressanta artikeln “A combined strategy of TK1, HE4 and CA125 shows better diagnostic performance than risk of ovarian malignancy algorithm (ROMA) in ovarian carcinoma” verkar nu ha blivit publicerad i en vetenskaplig tidskrift.
Källa: Clinica Chimica Acta | Vol 524, Pages 1-204 (1 January 2022) | ScienceDirect.com by Elsevier
Tidigare har en annan artikel publicerats 2017, som också den tycks indikera ett mervärde när HE4 och CA125 kombineras med TK1:
Nyckelmarkören i ROMA algoritmen är HE4, tillsammans med CA125. Ursprungligen togs ROMA algoritmen fram av Fujirebio och det finns några intressanta, men spekulativa, personkopplingar mellan AroCell och Fujirebio såsom bland andra dr Olle Nilson. I detta sammanhang kan man lägga märke till att det 2008 etablerades ett samarbete mellan Fujirebio och Roche, gällande lansering av Fujirebios HE4 på Roches instrument - och detta tycks lite grann kunna ge associationer till AroCells nuvarande avtal med Roche. I fallet Roche/Fujirebio/HE4 så tog det fyra (4) år för Roche att genomföra lanseringen av HE4.
Översatt till avtalet mellan AroCell och Roche gällande TK1, som ingicks 2018, så skulle en fyra år lång utvecklingsperiod möjligen kunna motsvara att någon typ av slutfas inför etableringen infinner sig under 2022?
Källa (Roche Fujirebio, avtal 2008):
Källa (Roche meddelar färdigutvecklat HE4-assay 2012):
https://www.roche.com/media/releases/med-cor-2012-11-12t.htm
3 tykkäystä
Även om den kommande emissionen verkar bli fruktansvärt tuff ekonomiskt, så finns det också bra signaler i bakgrunden som kanske inte har kommenterats så mycket. Två saker som kanske kan vara värda att framhålla är dels valberedningens sammansättning, inklusive fortsatt engagemang av Mikael Lönn. Dessutom så får jag en mycket bra känsla av förslaget att tillsätta Per-Anders Abrahamsson och Max Pihlqvist som nya styrelseledamöter. Inte minst Per-Anders Abrahamsson har en fantastisk bakgrund som urolog, inklusive tidigare tungviktare i EAU (European Association of Urology) och väldigt mycket annat. Emissionen blir stenhård, ingen tvekan om det, men jämte detta så pågår en viktig och positiv utveckling av bolaget, tror jag.
7 tykkäystä
Här verkar vara en rättså ny studie från 2021 (åtminstone har inte jag sett länken tidigare) som jämför TUBEX med Widal. Lite extra intressant är att studien verkar vara utförd i Sudan, och därmed möjligen (?) skulle kunna representera en lite grann liknande patientpopulation som i den nya studien som startades strax före jul. I den här första studien från 2021 så verkar de jämförande resultaten vara mycket bra och helt solklart till fördel för TUBEX, jämfört med Widal. Citat ur abstractet:
“The sensitivity and specificity of these different diagnostic tests were calculated;
and high sensitivity rate was detected by the Tubex technique (80%) and a low sensitivity rate
was detected by the Widal test (54.7%). The Tubex technique showed the highest specificity rate
(90%), whereas the Widal test showed the lowest specificity rate (51.6%).” /…/
“Conclusion: The Tubex technique could be used as a diagnostic method of typhoid fever. It
was more specific and more reliable than the Widal test for the diagnosis of typhoid fever.”
Källa: http://ajmsc.info/images/Vol6/3/Mohammed_article_.pdf
1 tykkäys
I DLBCL har Roche en patentansökan även för Japan publicerad i december (per 2021-12-16).
Precis som gällande Roches antikroppar så finns nu publicerade patentansökningar i USA, EP, Japan, China och WO även gällande DLBCL. Väldigt komplett således i bägge fallen, vad jag förstår. Nu får man hoppas att detta innebär att processerna börjar gå in i sina olika respektive slutfaser.
5 tykkäystä
Här är länk till en rättså ny artikel (publicerad november 2021) som tycks visa spännande resultat för STK1p gällande återfall efter operation i lungcancer (Ellen He och Sven Skog är medförfattare).
Källa: https://clinicsofsurgery.com/uploads/IMG_530405.pdf
Såvitt jag förstår så är dessa resultat klart intressanta och bekräftande avseende den kapacitet som STK1p har när det gäller att tidigt upptäcka återfall, tillexempel efter en operation som har avlägsnat en tidigare cancertumör.
Lite intressant att lägga märke till i studien är att författarna har valt att mäta efter 2:a cykeln av chemo EFTER operation - detta ska alltså inte förväxlas med professor Trubukaits mätresultat INNAN operation i neoadjuvant behandling (bröstcancer). Men, om man enbart läser studietiteln så kan man möjligen bli lite förvirrad, i varje fall som varande amatör 
Läkaren skall alltså, såvitt jag förstår, använda mätresultaten via STK1p på olika sätt i olika situationer, tex beroende på om mätningen sker INNAN, eller EFTER, operation.
Mitt (högst amatörmässiga) försök till förståelse ser ut så här:
I fallet (A) INNAN operation, så föreligger en cancertumör med många tumörceller under snabb delning. Detta innebär att mycket TK1 frigörs från den stora mängd tumörceller som naturligt och kontinuerligt “går sönder” under cancerprocessen. Vid framgångsrik chemoterapi frigörs därutöver ytterligare stora mängder TK1 när ytterligare cancerceller går sönder (via chemobehandlingen), och professor Tribukaits studier visar relevanta förändringar i dessa höga nivåer av TK1 som frigörs till blodet (från en tumör, INNAN operation).
Målet är att cancertumören skall vara så liten som möjligt vid tidpunkten för operation, och STK1p kan här vägleda läkaren så att patienten får rätt typ av chemobehandling, som dödar flest cancerceller och därmed ger bäst effekt. Förändringar av mängden TK1 i blodet informerar om chemobehandlingens effektivitet.
I fallet (B) EFTER operation (den här nya studien av Skog/He) , så är ju tumören redan avlägsnad, vilket innebär att inga (eller väldigt få) cancerceller bör finnas kvar, som kan avge sitt TK1 till blodet. Det finns helt enkelt inte några cancerceller kvar, som kan släppa ut sitt TK1 - vilket innebär att fortsatt behandling med chemoterapi INTE längre kommer att visa ökad STK1p som ett mått på framgångsrik behandling.
Därför blir en ökning av STK1p en tid EFTER operation istället en indikation på att NYA cancerceller har återkommit, efter att cancertumören först helt har avlägsnats. Möjligen (detta är ren spekulation) så kan kanske effektiv chemobehandling bidra till att snabbare kunna fastställa en sådan ökning av STK1p, i och med att de nya cancercellerna möjligen (?) går sönder mer frekvent via chemobehandlingen.
Möjligen kunde Ellen He och Sven Skog kanske varit lite tydligare i sin rubriksättning (för att undvika ev missförstånd Men å andra sidan så är ju sådana här studier inte tänkta att läsas av oss amatörer Och proffsen bryr sig nog inte om själva rubriken, dom går nog direkt på hårddata och de konkreta resultaten!
Men ändå… om man ändå skall leverera en intressant studie, så kan man ju försöka se till att formulera sig så tydligt som möjligt… det finns ju liksom ingen anledning att krångla till saker i onödan, eller hur??
Jag tycker, sett ur amatörens synvinkel, att “post-operative”, eller liknande formulering, borde ha kunnat få vara en del av rubriken. Särskilt mot bakgrund av att Ellen och Sven naturligtvis är väldigt medvetna om professor Tribukaits tidigare arbete och resultat.
1 tykkäys
Det verkar enligt LinkedIn som att Jörgen Dhenstrand har kompletterat AroCells management sedan augusti 2021. Allting börjar bli så stort, så många anställda, så mycket som händer. Vad kul det vore att kunna bli informerad även kring en del av “detaljerna” i den löpande utvecklingen…
1 tykkäys
Det ena ger det andra, det är så det funkar, och detta är även en del i nöjet i att upptäcka info. Kollade lite kring Jörgen Dhenstrand (förra inlägget) och såg att han, som det verkar, har aktuella kopplingar till Cavidi. Cavidi forskade ju tidigare kring virus och verkar ju ha vissa kopplingar till Biovica, tex genom Claes Källander. Jag kollade lite på Cavidi för ett par år sedan, och då verkade huvudinriktningen kretsa kring en applikation för HIV och viral load. Nu verkar det som att Cavidi har utvecklat en väldigt spännande ny applikation, en add-on till i princip vilken immunoassay som helst, som tycks möjliggöra en kraftfull förstärkning av mätsignalen. Detta verkar kunna appliceras på i princip vilken immunoassay som helst (?) kanske även på AroCells teknologi? Det närliggande avståndet till Biovica och även till AroCell, såväl geografiskt som via personkopplingar, känns spännande. Detta verkar väldigt intressant, definitivt värt att hålla ögonen på, tror jag.
Källa: https://cavidi.se
1 tykkäys
MTV uutisoinut:
Lääkemarkkinoille tulleet uudet lääkkeet ovat kasvattaneet syövän hoidon lääkekustannuksia merkittävällä tavalla.
Syövän hoidon lääkekustannukset kasvoivat Suomessa lähes 90 prosenttia vuodesta 2014 vuoteen 2020, kertoi Syöpäsäätiö keskiviikkona.
Lääkekustannusten kasvu käy ilmi kaikille avoimesta Syövän kustannukset Suomessa -verkkotyökalusta, joka on nyt päivitetty uusin, vuoden 2020 tiedoin.
Samalla lääkekustannusten osuus syövän kokonaiskustannuksista on kasvanut 23 prosentista 38 prosenttiin. Luvut ovat yläkanttiin, koska tiedot alennuksiin liittyvistä lääkeyhtiöiden ja Kelan ja sairaaloiden välisistä sopimuksista ovat salaisia.
1 tykkäys
Ylimääräisen yhtiökokouksen päätökset:
https://arocell.com/mfn_news/report-from-the-extraordinary-general-meeting-of-arocell-ab-publ/
AroCell AB (publ) (”Bolaget”) höll idag den 19 januari 2022 en extra bolagsstämma, varvid i huvudsak följande beslut fattades. Vid stämman var 23 287 449 aktier representerade, vilket motsvarar 20,3 procent av totala antalet aktier. Nedan följer en sammanfattning av de beslut som fattades. Besluten fattades enhälligt i enlighet med i kallelsen framlagda förslag.
Ändring av bolagsordningen
Stämman beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, om ändring av bolagsordningen avseende § 2 (Styrelsens säte), § 4 (Aktiekapital) och § 5 (Antal aktier).Företrädesemission av aktier
Stämman beslutade, i enlighet med styrelsens framlagda förslag, om företrädesemission av aktier på de huvudsakliga villkor som följer nedan.Företrädesemissionen omfattar högst 114 613 133 aktier, innebärande en ökning av aktiekapitalet med högst 11 461 313,3 kronor. För varje befintlig aktie ska varje aktieägare erhålla en teckningsrätt. Varje teckningsrätt ska berättiga till teckning av en (1) ny aktie. För varje tecknad aktie ska erläggas 0,75 kronor. Styrelsen äger rätt att tillåta betalning genom kvittning.
Eli ei-yllättäen tulee uusi anti hintaan 0,75 SEK, jolla tavoitteena about 11,5 MSEK uutta pääomaa. Varmaan tosi kivaa niille, jotka epäonnistuivat ostaan osakkeita siellä 6,86 SEK pinnassa.
Antal styrelseledamöter
Stämman beslutade, i enlighet med Labbex Förvaltnings AB:s framlagda förslag, att öka antalet styrelseledamöter från fem till sju styrelseledamöter.Val av nya styrelseledamöter
Stämman beslutade, i enlighet med Labbex Förvaltnings AB:s framlagda förslag, om nyval av styrelseledamöterna Per-Anders Abrahamsson och Max Pihlqvist. Nuvarande styrelseledamöter Agneta Franksson, Charlotta Ljungqvist, Claes Post, Eva Nordström och Karin Eriksson-Widblom kvarstår som styrelseledamöter, med Claes Post som styrelseordförande.
Eli nostettu johtoryhmän kokoa 5 → 7 ja uusiksi jäseniksi Per-Anders Abrahamsson ja Max Pihlqvist.
6 tykkäystä
6 tykkäystä
Greg Dingizians ADMA Förvaltnings AB verkar ha bytt namn till AGARTHA, med en ny vacker hemsida! Ingen förändring indikeras vad gäller engagemanget i AroCell - ägarandelen anges fortfarande till 7,5%.
Källa: https://agartha.com
Följande studie indikerar att serum TK1 har potential även colorectal cancer - här visserligen uppmätt med ett ELISA-kit från LSBio, men motsvarande resultat med TK210 ELISA kan nog bli ännu bättre, givet AroCells potenta antikroppar och teknologi.
"Serum TK1, in our study, showed significant correlation with tumor’s clinicopathological stage and differentiation."/…/
“Serum TK1 may be a self-reliant diagnostic tool for CRC patients (based on AUC score), and the combination of TK1, CEA, CA 19-9 and CA 72-4 scored even better.”
Studien är daterad nov 2020, men i varje fall så kan inte jag minnas att den länkats tidigare.
Såklart inget nytt att serum TK1 koncentration/protein (STK1p) har potential i många olika cancertyper, detta är ju välkänt… men samtidigt så är det ju alltid kul att se konkreta resultat som verkar kunna peka i rätt riktning.
5 tykkäystä
Salkussa Arocellin kohdalla luki: “Tällä arvopaperilla ei voi käydä kauppaa juuri nyt”, salkussa luki kyllä oikea kappalemäärä, mutta arvon kohdalla oli nolla. Osaako joku viisaampi kertoa, että mitä tuossa nyt tapahtuu?
Ihan normaalisti on käyty kauppaa 18:29 asti, että veikkaan jotain sinun välittäjään liittyvää. Ehkä jokin äkkinäinen huoltokatko?
Prospektet tycks bekräfta att patent nr 3536713 för Ar-2 Europa är godkänt. Trevligt!
2 tykkäystä